Chesus vad länge sen

Jag är troligtvis på lite smådrygt humör idag.
Strax måste jag gå till föreläsning, den första på den fjärde delkursen i filosofi. Har dock fortfarande 7,5 poäng "Filosofins klassiker - Den nya tiden" att plocka hem. Informationsflödet som sipprar ut ur filosofiska institutionen är inte det absolut högsta....

Effektivisering sker. Jag är pepp idag. Typ. Samtidigt som jag är ovillig. Vill hellre fokusera vidare på den skönlitterära engelska-boken här bredvid, (som förvisso är en skolbok den med) snarare än att gå ut i kalla luften och promenera till föreläsningen i stora läskiga salen i universitetshuset. Dock blir jag nog rätt nöjd om jag biter ihop och går dit. Kanske med en kaffekopp i handen.

Jag försöker peppa folk till att anmäla sig till jubileumsfesten den 20e november. Det går sådär, men jag är rätt påflugen och dryg. Det ordnar sig nog, hoppas jag.

Viktor finns i mitt liv, han är en vacker och vänlig man. Jag är kär i honom.

Så....

Long time no see

Det händer saker i ens liv som påverkar hur man mår.
Vissa saker får en att må bättre, andra får en att må sämre.

Det här har varit en väldigt tung vår i många avseenden. Min kropp har sagt ifrån många gånger, min hjärna likaså. Jag har haft det ena efter det andra att tampas med och det som varit lättast har varit studierna som pågått i takt 150%. När mer än full studietakt är det som varit lättast att hålla fungerande kanske ni anar hur det varit. I alla fall, jag tror att vinden vänder.

Nu i helgen var jag på en helt fantastisk regikurs i Karlskoga. Jag fick göra mycket som utvecklade regi-ögat och skådespelaren i mig. Jag fick känna på hur det är att fullständigt lägga sin fysiska varelse i någon annans regi och att få exakt samma välvillighet och tillit tillbaka, av folk som var fullständiga främlingar för mig så sent som i fredags. Dessa individer var villiga att agera blanka papper färdiga för mig att skriva på som jag ville. Att bejaka och bli bejakad. Det ger mig en helt ny sorts självsäkerhet. Och något av det häftigaste är att höra folk runtomkring skratta åt de ändringar och förnyelser och korrigeringar jag gjort i ett manus. Att märka deras reaktioner på något jag styrt i en riktning. Det är underbart. Jag lärde mig mängder av saker, och vet vilka områden jag själv måste jobba med för att kontrollera.

När man gör något så intensivt och energigivande under en helg skapas en hel del tankar och man kommer till insikt i mycket. Jag vet mer om vad som varit vårens problem och hur jag undviker att hamna där igen. Jag förstår hur grupperingar kan fungera och inte fungera, och i vilka sammanhang jag bara får backa undan tyst och i vilka jag kan stå på mig och räta på ryggen. Det är inte alltid jag behöver ta en strid för min sak, för ibland stjäl det mer energi än det ger. I slutändan handlar det alltid om att jag, i mig själv, ska bejaka och bli bejakad så att jag mår så bra jag kan. Att lägga mig under och bli nedtrampad är inget alternativ, för det blir inte bra för någon av parterna någonsin, då är det bättre att blunda, snurra och gå.

Jag är stark idag, jag har återfått mycket energi som jag saknat. Det är meningen att jag ska leva mitt liv för mig i första hand. När jag fått barn någon gång i framtiden får ni fråga mig och svaret kan bli ett annat, men tills dess är jag viktigast! Punkt.

Ibland

Ibland vill jag bara uttrycka någon form av tacksamhet
för jag vill faktiskt säga att ni gör något bra
det finns inte egentligen något jag kan sätta fingret på
mer än att det inuti blir lugnare vissa dagar
de dagar när ni finns bredvid och hörs och syns
när man märker att ens förflutna inte alls är borta
utan i högsta grad vid liv och välvilligt inställt
till mig och mitt och allt jag gör,
eller inte allt jag gör, men det bra jag gör, ibland
Försvunnet och borta och finns inte mer
är det som skrämmer mig mest i mitt liv
förlust av något som varit en del och som tagit plats
som diskuterats och vridits, som funnits och ältats
men ni finns kvar, ni underbara vänner
Ni som faktiskt stannar och tänker och känner - med mig

Oj, vad fort det gick.

Nu är jag min egen.
Kampen vunnen, jag besegrat allt du trodde mig om
Behåller förvisso, kastar ingen
Ingenstans står jag dig efter
Före, högst upp, vackrare och hårdare
Akta dig, svale riddare
För svalan börjar snart flyga
Då kan du stå där i din frihet och spana