lördag 4 april 2009

Dikter

I mitt blod rinner du inåt..
Jag ser inte längre vad som är en linje av skillnad, en gräns att sära med hjälp av.
Skär inga trådar älskling, ge mig makten att tro på en kamp,
ett inflytande över min egen situation.
Piska eller morot, bara någonting som leder i en riktning.
Rundgång fungerade länge, men nu vill jag kliva av och ändra färden.
Försvinn inte nu när jag äntligen gör något nytt.

Livfull, livlig, rolig, roande, trött
Stanna till hösten, följ mig ut i skogen
Plocka svamp med mig en sista gång
Egoismen sprider sig som mycel i min kropp
Allt jag kommer sakna för egen del
Alla minnen jag kommer dela med så många omkring mig
Njutbart, jag vill att du ska få njuta
Att du ska få göra allt du älskar
och med de som du älskar, de som älskar dig
Jag begriper inte att åren går
så fort som de tuffar på
Men ingen kan någonsin upphöra så länge historier berättas
så länge minnen finns, så länge traditioner hålls vid liv
Stanna kvar så länge du kan,
så ska jag se till att du aldrig upphör att finnas så länge jag finns!
Min morfar, honom älskar jag. Morfar, jag älskar dig.

Jag vill åka hem till min familj!

Inga kommentarer: