Jag saknar i förtid och drömmer om igår

Jag är depp. Jag är gråtmild. Jag varvar att hurta omkring hemma och i skolan och göra saker för att tänka på annat med att snyftande förklara världen för orättvis och tiden för ett djävulens påfund som går för fort.

Sysselsätt mig, det är det som gör mig gladare och får mig att tänka på annat. Jag vet att det är som systern säger, att jag var likadan inför att sluta högstadiet, men jag tror bannemig att nivån är några snäpp högre den här gången. Det är ännu mer slutgiltigt och ännu mer smärtsamt. Jag står den här klassen närmare och vi kommer spridas ut mycket mer efter gymnasiet än man gjorde efter högstadiet. Ja, jag ältar, jag har ju inget annat att göra.

I mina ögon är ni de bästa
En liten flickas vänner på dagiset E6
En ung kvinnas diskussionspartners
En ledsen tjejs tröstare

Jag drömmer för mycket
Lever i en värld som virvlar i toner av grått och grönt
om natten, med tankar som stannar om dagen
Svårigheten med att leva i nuet utan blickar bakåt
och blickar framåt på något där saknad är

Jag vill krypa in och bosätta mig i en kroppstempererad boll,
en livmoder i vuxenstorlek
Få minnesförlust och näring genom en sond
Intet veta om förbättring, försämring eller förstånd
Det sägs att intelligenta kvinnor har sämre sex
Närhet får jag från bollen, näring från sonden
Utan förstånd förstår jag inte att vilja ha mer
Vad finns det då att sakna?