All around me are familiar faces, worn out places, worn out spaces. Bright and early for their daily races, going nowhere, going nowhere.... and I find it kind of funny, I find it kind of sad, the dreams in which I'm dying are the best I've ever had.
Balen igår, det var härligt att se hur vackra mina vänner är när de klätt upp sig!
Studentlekarna idag, det var roligt att se hur blöta ens vänner kan bli, och hur utspejsade de kan vara.
Jag fattar inte att det tar slut imorn. Jag vet inte om jag vill att det ska ta slut. Vill leva i drömmen och den underbara känslan för alltid. Men nu ska vi hem till Micka och fixa iordning vagnen/flaket till imorn.
Grå november
13 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar