Jag var mitt i en sommardröm. En sommardröm av det allra bästa slaget.

Jag dåsade under ett blommande äppelträd där solljuset silades genom lövverket. Ovanför surrade humlor i blommorna, och då och då kvittrade en fågel. Vinden gick i vågor fram och åter, värmande och stärkande. Jag låg där, helt trygg, näst intill sovandes.

Som i en Astrid Lindgren-film. Allt var bara vackert och tryggt.

Idag har jag varit tung, på alla sätt. Benen är blyklumpar och huvudet svajar från ena sidan till den andra. Hjärtat snörper till med jämna mellanrum. Det är tre dagar kvar... Imorgon är det bal. Jag kommer inte gå sönder, för huden är seg och jag tål allt!