Ståtliga växter i moders trädgård. Ibland önskar man att blomälvor fanns och att man kunde återfödas i dessas skepnad. Då skulle nog älvan som bor i den här blomman stå högst på önskelistan. Vackert värre!

Dikter

Hela världen är en underlig plats.
Vandrar gör vi, i cirklar.
Vackra stora grönskimrande cirklar.
Plötsligt står vi där öga mot öga
med något vi aldrig vågat hoppas
I samma sekund vi ger oss hän
är vi hela rena underbara
Hur kan vi så ofta backa undan?
Vårbäcken flyter aldrig baklänges

Du lilla lilla trasselsudd
älskvärda älskade
Säg mig vilka stora ting
du vill genomföra
Ditt öde är större
än att sudda ut fula ord
på svarta tavlan

Jag är framme

Ja, alltså, sen i lördags. Jag bor i Uppsala, i södra Sunnersta. Jag lever, och har hyfsad hälsa. Mitt rum är belamrat men sött. På fredag ska jag till IKEA och införskaffa förvaring. Det påstås att jag har mycket kläder. (Har jag någonsin hört det förut? ^^) Cykellås är, för övrigt, dyra saker men antagligast särdeles nödvändiga.

Nona och jag var ute på promenad idag. Ni skulle se vilka helt underbara hus här finns. Är nog tvungen att ta samma sväng igen imorgon och knäppa kort...om jag tordas gå själv that is. Nona är för närvarande fullt upptagen med att virka kafé-gardiner åt oss. Jättetjusiga kommer de att bli så jag tänker inte begära avbrott för sällskaps skull. Hon har sytt vanliga köksgardiner också, även de är fina.

På designtorget köpte jag häromdagen en värme-kudde. Tredelad innehållandes druv- och/eller körsbärskärnor. Den är galet turkosblå och väldigt fin. :) Tack för den födelsedagspresenten kära syster och svåger! Jag köpte även kokmalet Equale-kaffe i en te/kaffebutik inne i Forumgallerian. Trevlig galleria! Vi var även inne på Scorett, jag och den andra fröken Torung, där jag hittade de här godingarna som jag tänker köpa vid tillfälle. (När jag köpt viktiga saker som förvaring och sådant, men ändå känner att jag har lite peningar över.)

Hela nedersta fryslådan är fylld med svamp. Det är en trevlig tanke. Jag har något väldigt smaskens att åstadkomma något av om jag vill.

Coop Nära ligger på rimligt avstånd. Dit har vi promenerat ett par tre gånger redan. Deras utbud är spännande. Jag får för mig att Sunnersta-borna är rätt hälsosamma och rättvise-tänkande. Det finns allt möjligt till sushi och asiatisk mat, trevliga grönsaker och frukter, rättvisemärkta varor till tusen och annat smått och gott.

Som sagt, jag lever och har hälsan, kommer hem i helgen, och hoppas att ni gör/har detsamma. Kram

Det är så mycket som händer. Jag vet att det är fullt naturligt att mycket händer. Jag vet jag vet jag vet jag vet, men jag blir ändå förvirrad. Jag blir ändå ledsen och trött... Jag får fortfarande huvudvärk. Jag lägger energin på helt fel saker. Jag dör litegrann inuti. Jag blir en äcklig deprimerande person som gnäller och klagar på en omvärld som inte verkar förstå varför jag oroar mig. Om jag visste varför skulle jag nog försöka åtgärda det, tror ni inte?

Står här mitt inne i en så kallad livsomvälvande händelse och allt jag vill är att få tillbaka de tre senaste åren och fortsätta åka buss på morgonen in till stan och umgås med människorna. De där underbara som aldrig kommer samlas på ett och samma ställe på samma sätt någonsin igen. De som flyger iväg åt alla möjliga håll...och jag skulle ge så mycket för fem minuter med varenda en av dem. Fem minuter där jag kan få säga att jag är glad att jag känt dem. Fem minuter att berätta något jag minns från dem. Det känns hemskt. Det är likaså patetiskt att människor betyder så mycket för mig. Iallafall för folk omkring som det verkar. De är chockade över att jag är ledsen.

Jag är rädd

Jag är liten

Jag är otrygg

Jag är utan de mina

Jag är nonchalerad

Jag är utbytt

Jag är ett andrahandsval

Jag är soptunnan

Hur fan kan ni tro att jag tycker det är skönt att tvingas lämna en plats där jag faktiskt hör till och är saknad?

Där jag inte är rädd

Inte heller särskilt liten

Där jag är helt trygg

och med de mina

Där ingen nonchalerar, utom på skoj.

Där jag aldrig kan ersättas

Där vi alla är en grupp

Där soptunnan är välfylld och allting ligger huller om buller

..och alla utom städerskorna älskar det!

Tycker om er, alla mina bekantskaper från D-hagens sista gymnasiekull! Utan er ska jag tvingas leva.

Det börjar bli sent, men jag älskar att vara jag vissa dagar. Även om dagen är slut nu. Natten är här. Jag och bet.vetarna med mig ska bli nollade så småningom. Jag hade grymt kul igår men samtidigt begriper t.o.m. jag att inget varar för evigt. Imorn blir det hårdkörning, baka bröd, packa allt och göra det utan att bli en liten gråtsäck.

Sneak a peak...

Hur gick det här till? Vänta, jag ska tänka lite..Jo just ja...Ingen BH! *mjukt leende*

And I'm the fuckin' Queen ... Nu ska jag se Legally Blonde!

It takes a thief to catch a thief...
and I'm not even thief enough to steal a simple heart.
I have no strenght to catch a complex one
even when it's scattered and broken into a hundred pieces.
I just wait around for some love to smack me in the head.
Isn't that just amazing?
The complex in being me when you stand over there.
My tries to recover from the illness named you is something to laugh about
'cause it acts the same way as medicaments used to often.
There is nothing to do but hope to get healed by a tall dark stranger
Isn't that what I wish for at night? Isn't that what I dream of? Isn't that what magic feels like? Isn't that a hell of a lot to wish for, Ida? I rest my case, and head, and put my feet to bed.
You are a drug, a pill, and I just had a healthy drink for supper.

Haha, fy helvete vad livet går i cirklar. Alltid är det något som går igen igen. Men en dag ska jag bryta bort det som är & har varit, för det är svartbränt. Det har varit med om för mycket, och samma visor har upprepats för många gånger. And that's a fuckin' road I ain't gonna walk again so to speak.

Jag förtjänar faktiskt att vara förstahandsvalet. Att stå först i kön, eller att vara den som kön väntar på än hellre. Att behöva vara, jag vet inte vilken hand i ordningen,-s val måste ni väl förstå att jag är för bra för? (Inte bara jag, nu låter jag egocentrisk, alla förtjänar att vara förstahandsval!) Det gör faktiskt rätt ont att få förklaringarna, de visserligen väldigt utförliga och utstuderat eftertänksamma ömsinta förklaringarna, på att man inte kan nå ända fram. Då hade det varit bättre om ni bara gav efter och höll er undan fullt ut. Förklaringar ger tillfälle att älta, och är det något jag är bra på så...det vet du.

Nej godnatt med er, klockan är seeeent. Får se om inlägget får vara kvar när jag tänkt ett tag.