lördag 23 augusti 2008

Dikter

Hela världen är en underlig plats.
Vandrar gör vi, i cirklar.
Vackra stora grönskimrande cirklar.
Plötsligt står vi där öga mot öga
med något vi aldrig vågat hoppas
I samma sekund vi ger oss hän
är vi hela rena underbara
Hur kan vi så ofta backa undan?
Vårbäcken flyter aldrig baklänges

Du lilla lilla trasselsudd
älskvärda älskade
Säg mig vilka stora ting
du vill genomföra
Ditt öde är större
än att sudda ut fula ord
på svarta tavlan

Inga kommentarer: