Jag vet, jag borde, jag borde, jag borde, men jag vill inte.
Vill inte tvinga mig själv att förstå matematiska formler och system.

Jag skulle kunna,
och jag skulle förstå,
om jag bara ville.

Men jag vill inte,
vill inte spendera min tid med att göra siffror av ord.

Min helg är min fritid och min tid att dra mitt strå till familjestacken.
Vi är inte så många myror längre och då behöver de min hjälp.
Särskilt på helgerna när sömnen varit tillräcklig och orken räcker till.

Det är då jag passar på,
baka, städa,
pyssla, pynta,
klappa, krama,
bry mig om och förstå.

För, hur ska jag säga det här nu då, det är så man SKA göra. Man ska tycka om sin familj om den är snäll, den SKA vara ens trygghet. Och för att vara trygg krävs det vissa uppoffringar och förutsättningar. (baka, städa, pyssla, pynta, klappa, krama, bry sig om och förstå) Allting ryms inom de få orden. Tänk efter....

Baka = Mat
Pyssla och pynta = Plats att leva och trivas i
Klappa och krama = Kroppskontakt
Bry sig om och förstå = Kärlek

Det finns inget viktigare.