Veterinärer är svåra jäklar att få tag i!
...men snart ska jag lyckas, för mina kissekatters skull. För att de ska kunna socialisera sig mer med den fantastiska fascinerande omvärlden, naturen, alltihopa. Hela den stora världen som man inte förstår ens en hundradel av, men likväl älskar mer än man kan någonsin kan ana, dess innevånare, all den kärlek som kanske inte alltid märks, men som ändå finns där när man minst anar. Om det i universum finns någon plats som är vackrare eller underbarare än jorden, det undrar jag.. Om det finns, skulle man stå ut med sådan överväldigande skönhet som skulle krävas? Jag tvivlar jag...

Fyy vad jag älskar att vara vid liv. Att kunna spatsera omkring fritt. Att kunna välja mellan att göra rätt eller fel. Att tänka positivt eller negativt. Att äta. Att umgås med människor som är både en utmaning och uppskattar en för den man är, oavsett om man fjollar sig, är ledsen, eller bara helt vanlig och härlig. ;) Att längta efter viktiga människor i ens liv. För att alltid ha tillgång till saker gör bara att man förväntar sig att de alltid ska finnas, och det är dåligt! Tänk att alltid ha allt man kan önska sig, då måste man väl bli mättad, övermätt, spyfärdig? (Vilket får mig att tänka på den deprimerade drottningen i "Glasblåsarens barn") Nej tacka vet jag att längta, det gör att när man väl får tillgång till det man vill ha blir känslan så mycket bättre och starkare.