Denna motsats måste på något sätt vara oönskad. För vad kan egentligen vara bättre än något intensivt? Intensiv smärta kanske inte är så lustigt, men själv ordet intensivt och vad det innebär. Jag ser intensivt som något fascinerande, mäktigt och framförallt intressant. De allra flesta av mina närmare vänner är intensiva i någon benämning. Vissa kanske blir helt uppslukade i saker, andra är intensiva i sitt umgänge, de tredje är begåvade på ett intensivt sätt. Och somliga är alla tre sakerna.
Intensiva känslor, intensiv känsel, behöver jag egentligen säga mer. Det finns något som gör att känslor och känsel eskalerar i vissa sammanhang, och det är då allt är som bäst /sämst. Fast när det är som sämst, intensivt och jävligt, då känns lugnet efter stormen, när det väl kommer, också lugnande på ett intensivare vis än vanligt.
Min slutsats blir således att intensivt är bra (t.o.m. i omåttliga mängder).
Även om intensiv smärta fortfarande är dåligt. Smärta är alltid dåligt, särskilt när inget gott kommer ur det.
Grå november
13 år sedan
1 kommentar:
Men är smärt alltid dåligt? Jag menar jag bär ju på en ganska stor smärta men jag har ju fått en ny erfarenhet och den förändrade mig och fick mig (förhoppningsvis) att växa som människa.. Så är du säker på att det alltid är dåligt?
Skicka en kommentar