måndag 16 april 2007

Vad ska dagens inlägg handla om tror ni? Disciplin, eller kanske snarare bristen på denna värdefulla vara. Jag är otroligt avundsjuk på er som innehar förmågan att säga till er själva att "Nu gör jag det här på en gång, så slipper jag sitta uppe som en galning sista kvällen!" Jag fungerar inte på det sättet, jag kräver tydligen tidspress som nafsar mig i nacken för att få tummen ur. *suckar* Är detta ett vanligt problem, tänker ni kanske? (Eller så vet ni med er att jag har rätt!) Rätt svar på frågan är iallafall ja. Jag anser att människan av naturen är lat, och det är bara människor med stort kontrollbehov (av både sina egna och andras liv) som verkligen klarar av att hålla på disciplinen och göra saker i tid. Känner några sådana personer, och ni må tro att jag avundas dem, för de verkar på något sätt alltid vara ute på upptåg. Samtidigt är jag rätt så glad åt min lathet, för det är en del av min livsnjutning. Finns det något skönare när man är trött än att säga till sig själv: "Jag skiter i det här, mitt välbehag är viktigare än den där uppgiften ikväll. Det finns alltid en morgondag" Om det finns något, let me know!

Jag älskar att höra på när någon som verkligen brinner för något pratar om just detta. Överhuvudtaget är jag ytterst förtjust i exalterade äkta känslor. Äkta lycka och hängivelse är mäktigt, för det drar med alla i omgivningen och får dem intresserade av det som pågår, oavsett om de förstår eller inte. Jag blir aldrig sådär galet fokuserad på en sak, men jag tycker det är häftigt när folk är det. Som några av mina käraste vänner, de har kunnat Good Charlotte, LOTR och nu WoW på sina fem fingrar. Det fascinerar mig! Ibland önskar jag att jag skulle bli så vackert galet intresserad av något. På ett sätt har det väl varit hästar / scouter som jag verkligen kunnat, men ändå inte sådär otroligt intensivt! En sak som jag ioförsig kan diskutera i evigheters evighet är relationer, speciellt med en person som har liknande åsikter som mig själv så man kan veckla in sig i djupa diskussioner om idealrelationer, både på det vänskapliga och det älskande planet. Oh så roooligt det kan vara, samtidigt som det känns sådär bra med någon som förstår en!

Även om jag ibland vill ha det som bara är bra, är jag alltid värd det allra bästa! Så det så!

Under skrivandet rullade Wyclef Jean - Perfect Gentlemen

Inga kommentarer:

Bloggarkiv